Mamma Mia!

Maria Falegård Wahlström klurar kring familj, företagande, fritid, framtid och frestelser

Fredagsfinare?

Skapad | september 3, 2010 | 1 kommentar

Fredag och ledig. Jag sitter parkerad vid köksbordet med laptopen och en kopp kaffe. 4-åringen går omkring och pratar i en låtsasmobil och verkar allmänt upptagen. Plötsligt går han fram till mig med bestämda steg. Framför mig på bordet ställer han min sminkväska och min kamera.

– Så lilla mamma. Varsågod. Nu drar vi om fem minuter då. Du kanske vill göra dig lite fin?

Vart han tänkt att vi ska åka är oklart. Likaså vad kameran gör för nytta i sammanhanget.

Kategori: Allmänt
Dela

Nå’t som går?

Skapad | augusti 25, 2010 | Inga kommentarer

Dagisstart. Skolstart. Fritidsstart. Då kommer lössen, förkylningarna och magsjukan. Men symptomen vi möttes av ikväll, efter hämtning och matlagning, var aningen oväntade.

Vi hade precis ställt fram middagen på bordet. Barnen satt och spelade Wii i soffan. Med vetskapen om att de förmodligen var ordentligt trötta efter väckarklockans intågande i vardagen så ropade jag lite halvhjärtat till dem att komma och käka middag. För jag visste ju att jag skulle få ropa minst en handfull gånger till. Den bekväma sidan av mig kände även att jag och pappan kanske kunde börja käka själva och hinna prata med varandra i lugn och ro.

Ibland har man rysligt fel.

För efter gissningsvis två sekunder hör jag ett klart och tydligt ”Okej!” från soffan och ett ögonblick senare kommer pojkarna tågande och slår sig ner vid bordet. I det läget hade jag velat se våra ansiktsuttryck. Fågelholkar? Det räcker inte. Vi måste i det närmaste sett ut som bollplanket i Lilla Sportspegeln. Va?! Vaddå OKEJ?! Jag höjde ju inte ens rösten.

Och det var inte slut där. För de pratade i normal samtalston med oss och med varandra. Åt. Och mellanbrorsan accepterade att hans favoritsked var i disken. Och gick och hämtade en ANNAN SKED. Bara en så’n sak.

Vad har flugit i dem? Ja, inte vet jag. Men låt oss hoppas att det är något riktigt smittsamt!

Kategori: Allmänt
Dela

Damm suger.

Skapad | augusti 23, 2010 | Inga kommentarer

Några tankar om städning. Det är lite svårt att hitta tid och motivation till det nu. Alltså att utföra det, tänkandet fungerar som vanligt.

Man kan tycka att det faktum att fem veckor gamla Levi fullkomligt älskar ljudet från dammsugaren, skulle motivera mamman till att dammsuga… men det gör det inte. Hon försöker däremot motivera pappan att dammsuga. Det går sådär.

Så vi bestämmer att var sak har sin tid. Och just nu hamnar dammsugning ganska långt ner på prioriteringslistan.

Om vi ser livet från den ljusa sidan, så är väl det sunt. Visst?

Kategori: Allmänt, Städning, Vardag
Dela

Det man inte vet

Skapad | augusti 16, 2010 | Inga kommentarer

Sjuåring till förvånade föräldrar vid matbordet.

– Men hörni. Ni vet inte när EXAKT bebisar börjar prata. Och ni vet inte vad ett OBEGAGNAT spel till Nintendo Game Cube kostar nu för tiden. Mäh! Vad VET ni egentligen?

Vi vet som tur är en herrans massa andra nödvändiga saker. Och det vi inte vet går alltid att googla. Right?

Kategori: Allmänt
Dela

Historiskt roligt

Skapad | augusti 16, 2010 | Inga kommentarer

Vilken dag. Storebrorsorna har varit sams hela dagen och haft jättekul ihop. De har spelat på bolibompa.se, kollat på tv, hoppat studsmatta (och lekt någon konstig lek på studsmattan som innefattade en massa ljudeffekter och viftande armar… oklart vad den gick ut på), jagat varandra (öppen planlösning är prima så länge ingen vurpar och slår halvt ihjäl sig), byggt med lego, lekt med bilar och bara varit världens finaste brorsor.

Faktum är att den långa sommarledigheten tillsammans verkar ge resultat. Konflikterna har blivit allt färre och när de väl dyker upp så har killarna (med viss vägledning) faktiskt lärt sig att reda ut dem. Två skrattande minuter på stundsmattan (innan sammanbrottet) har utvecklats till trettio. Minst. Och sammanbrottet till och med uteblir ibland.

Och jag är salig.

Men saliga är även brorsorna. Eller förvånade kanske man ska säga. Sjuåringen summerade dagen förut, innan läggdags;

– Mamma? Vi har faktiskt inte bråkat någonting idag typ. Det är roligare när vi inte bråkar så vi kanske skulle försöka göra samma sak… du vet, i morgon typ. Att vara vänner.

Vi håller tummarna för det. Men för min del så är en och annan dag som denna tillräckligt för att späda ut den mer traditionella broderliga ”syskonkärleken”.

Kategori: Allmänt
Dela

Go’ dag

Skapad | augusti 7, 2010 | Inga kommentarer

Efter ett par dagar med bärande av lite missnöjd bebis… nej, förlåt vi tar om det där. Efter några dagar av bärande på nöjd bebis (för han har verkat rätt nöjd när man faktiskt burit runt på honom) så var jag idag laddad till tänderna med tålamod. Själv hela dagen med alla tre, och jag såg mig själv gå omkring och bära och vyssja liten bebis samtidigt som de två äldre halvt som halvt har ihjäl varandra. Puh.

Men icke.

Dagen har varit helt fantastisk. Storebrorsorna har varit sams och lillebrorsan har varit helnöjd. Vi har fikat, kollat på film och tagit en promenad. Vi har ägnat stor möda vid att få Levi att le… vilket till slut tog skruv till allas stora lycka. Vi har tagit tiden på hur snabbt vi lastade i diskmaskinen. Vi har pusslat och pussats. Storebrorsan har till och med varit och plockat kantareller med farmor och farfar en stund.

En strålande dag med strålande barn… och det får mig att känna mig som en strålande mamma. Bara en så’n sak.

Kategori: Allmänt
Dela

Levi, projektledaren

Skapad | augusti 6, 2010 | Inga kommentarer

Efter varma soliga juli kom lagom varma, regniga augusti. Eller ja. Det regnar lite då och då. Var tionde minut sådär. Det leder till att det mesta som görs här hemma görs i intervaller. Mannen fixar med altanen mellan regnskurarna och jag försöker fixa med mitt mellan amningarna. Det första jag insåg var att jag inte längre ska lova att fixa med jobbprylar ”ikväll när barnen somnat”. Jo, två av barnen somnar ju faktiskt som vanligt på kvällarna. Men trean har ju inte börjat låta mig bestämma den  biten ännu. Det hade jag visst glömt. Eller förträngt.

För att få till någon form att flyt i tillvaron här så hänger vi på lillkillen och delegerar med varm hand höstens jobbplanering till tre veckor gamla Levi. Och det känns faktiskt helt underbart.

Kategori: Allmänt
Dela

Upp och ner, ner och upp…

Skapad | juli 29, 2010 | 2 kommentarer

Tillvaron är en liten berg- och dalbana just nu. Inte en särskilt rafflande sådan men än dock rör det sig åt alla möjliga håll känslomässigt. Lillprinsen är nu två veckor gammal (eller ung) och vi har börjat lära känna varandra lite.

Lika ljuvligt som det är att äntligen ha honom hos oss, lika tomt är det utan lilla Tjorven. Det är första gången sedan jag och Mats träffades för 13 år sedan, som vi inte har någon hund hos oss… och vardagen påminner oss hela tiden. Ingen som fördiskar innehållet i den öppna diskmaskinen. Ingen som knycker barnens frukostmackor så fort de vänder ryggen till. Ingen som kryper upp vid fotänden till 4-åringens säng när dörren råkar stå på glänt. Men framför allt ingen glad liten hårtuss som springer emot en när man kommer hem.

Men det var dags. Och det blev till att säga välkommen till ett nytt litet liv och säga adjö till ett annat. Livets gång, en berg- och dalbana.

Och mellan åken får man tillfälle att gråta en skvätt. Av strålande lycka och av smärtande sorg eller för att kanske bara lätta på trycket lite.

Kategori: Allmänt
Dela

Levi, gästbloggaren

Skapad | juli 20, 2010 | 1 kommentar

De nyblivna morföräldrarna är på semester. Tyvärr så hann inte lillebror komma innan de for iväg, så de får lite rapporter via mail så länge, tills de kommer hem igen. Idag blev rapporten lite längre än normalt, så jag passar på att låna den till bloggen. Här kommer en liten sammanfattning av Levis femte dag hos oss!

Gokvällens på er!
Den här dagen hörni, har varit full med flyttande hit och dit. Inte kunde jag väl ana att det fanns så många olika sätt att flytta runt på en liten makaron som mig. Jag menar, hallå? Bär mig vetja! Men tydligen får de inte göra det jämt.

Som i bilen. Vi skulle ju till BB idag för besiktning, typ. Tror ni jag fick en CHOCK när mamma spände fast mig i den där bärstolgrejen till bilen. Gaaaah! Jag måste skrikit väldigt högt väldigt snabbt (sorry morsan) för hon blev helt likblek i ansiktet och slet upp mig ur stolen igen. Brorsorna såg ungefär likadana ut i fejset, haha!

Jaja, det är faktiskt inte så lätt att vänja sig vid alla nya grejer. Det gick i alla fall bra sedan. För jag somnade. Som vanligt.

Sedan kom vi fram till BB och då skulle det minsann flyttas igen. Den här gången till en säng. Men hjul. Vagn. Jag halvsov så de lyfte bara över mig. Jag hörde dem fnissa lite åt att jag tydligen såg lite rolig ut (man slappnar faktiskt av jättejättebra när man sover med armarna rakt upp i luften, så det så!), men jag ignorerade dem. Och somnade. Som vanligt.

Sedan minsann var det hissen nästa. Hiss?! Påhitt! Men det var rätt trevligt för några tanter i den där hissen tjatade om hur himla söt jag var, ända upp till fjärde våningen. De påpekade även hur ”oootroligt häftiga vagnar de har nu för tiden, ojojoj”. Det tyckte mamma var väldigt roligt, efter som min vagn är typ åtta år. Yeah!

Ok. Sen skulle det undersökas. Knappt hann jag ur vagnen förrän de hystade in mamma till doktorn. Kläs av, vägas, klämmas, bändas, gaaah… nej GAAAAAAH! Jag höll på att bli skogstokig på den där doktorn. Mamma med för han pratade lite konstigt så hon fattade inte vad han sa. Så han fick säga allting typ tre gånger. Kan vara så att jag inte gjorde saken direkt lättare med min ljudvolym men jag kunde faktiskt inte låta bli!

När jag äntligen fick komma upp till mamma igen så råkade jag visst kissa på mig… och henne… ehrm. Och på min filt. Som visst var precis nytvättad för jag hade visst… hrm… råkat bajsa på den dagen innan. Och sedan hittade de inte sockarna. Mamma trodde hon tappat dem och mumlade att hon borde minsann ha mer koll när hon haft två kids innan. Men äh. Jag gav henne några blöta pussar på kinden och då blev hon på lite bättre humör.

Efter allt det där så somnade jag visst. Som vanligt.

Så käket jag skulle fått kl. 12 blev inte klockan 12. Inte klockan 13 heller. Men klockan 14. Råkade visst slagga bort ett par timmar där.

Men de hade visst köpt ett till litet färdmedel till mig under tiden. En bärsele. Fina grejer! Den lille storebrorsan tjatade på mamma att hon skulle följa med honom ut förut och då krånglade hon på sig den där grejen för att prova. Haha! Har hon inget tålamod min morsa?! Jag tänker liksom… kolla INSTRUKTIONSBOKEN! Hon tänkte inte på samma sätt. Hon tänkte att hon skulle fixa det ändå. Det gjorde hon ju i och för sig… men det kom ganska många häftiga ord ur hennes mun. Ord som jag nog ska vara glad att jag inte förstår mig på än.

Men den där selen var heljuste. Så jag somnade. Som vanligt.

Kategori: Allmänt
Dela

Leve Levi!

Skapad | juli 19, 2010 | 5 kommentarer

Ja, jag kanske ska förtydliga att den supergravida mamman inte är det minsta supergravid längre. Istället är hon superstolt över sin triss i prinsar! I torsdags, den 15 juli ville han äntligen ut, lille Levi. Vad gör väl de där åtta dagarnas ”extra” väntan… för när han väl hade bestämt sig så var han ruskigt beslutsam.

Man kan knappast säga att det säger plopp om förlossningar, men tidsmässigt kändes det nästan så när den 53 cm långa och 3910 g stora knatten slutligen satte fart!

Allt fint i alla fall och familjens rookie verkar njuta av livet här ute för fulla muggar.

Kategori: Allmänt
Dela

Klippt!

Skapad | juli 19, 2010 | Inga kommentarer

4-åringen står och kissar inne i badrummet innan läggdags och han passar på att filosofera. Som vanligt. Han pratar ganska mycket om familjen och om att han inte vill att vi ska bli gamla. Att han inte vill att vi ska försvinna. Och den här gången så passar han på igen att liksom försäkra sig;

– Mamma? Du ska väl inte dö?
– Nej, det har jag inte alls tänkt! Inte än på länge.
– Men när du blir gammal?
– Ja, när jag blir gammal. Men det är jag inte nu.

Paus.

– Men mamma? När du blir gammal. Då är det klippt.

Kategori: Allmänt
Dela

Varm väntan

Skapad | juli 11, 2010 | 1 kommentar

Alltså. Det känns lite konstigt det här, men den som mår bäst av värmen i vår familj är… jag. Det supergravida mamman. Den smått svullna mamman med lite svårigheter att böja sig ner. Mamman som borde ligga utslagen av värmeslag vid det här laget.

Men icke! Jag mår kalas!

Det talar väl inte direkt för att min lille inneboende ska vilja titta ut till oss den närmsta veckan. Fyra dagar över tiden idag. Fyra varma men faktiskt härliga dagar.

Kategori: Gravid, Sommar, Väder
Dela

De’ går bra nu

Skapad | juli 7, 2010 | Inga kommentarer

I morse var andra morgonen som vi tycktes samarbeta jag och mina älskade yrväder. Vi strävade liksom åt samma håll. Det smörjer både mammasamvetet och gravidhormonerna.

Men gårdagens morgonstök tog priset ändå. Hela familjen försov sig och vaknade 7.35 (vi ska vara på förskolan klockan åtta). Men på något vis, som jag själv har mycket svårt att förstå, satt vi 30 minuter senare inpackade i bilen. Utan stök, utan tjafs och gräl. Sjuåringen med frukost i magen OCH båda barnen var insmorda med solkräm.

Alltså. Ni förstår. Det går bra nu!


Kategori: Allmänt, Morgon, Rutiner
Dela

Pojk eller tös?

Skapad | juli 6, 2010 | 1 kommentar

Min sjuåring har de senaste månaderna fått frågan om han önskar sig en lillebror eller lillasyster. Inte en gång utan kanske… trettio gånger? Femtio gånger? Han är tapper, det är han, och svarar artigt på samma fråga om och om och om igen. Jag har aldrig eller mycket sällan hört honom säga något annat än ”Spelar ingen roll, vi får se!” eller möjligen ”Jaadu, jag har ingen aning.” Helt ärligt längtar han ihjäl sig efter att få ett syskon. Inte en flicka eller en pojke utan ett syskon. Det är vackert.

Vi andra längtar också ihjäl oss efter att få en liten knodd. En liten bebis. En liten person till att krama och älska och ta hand om. Könsfrågan känns fullständigt oviktig i sammanhanget. Inte för alla i omgivningen, men det får dock stå för dem. Att förutsätta att vi hellre skulle vilja ha en tjej, bara för att vi har två killar, känns ganska absurt. Vore det inte mer naturligt om man tänkte tvärtom – att man vet vilka underbara ungar man har och därför önskade fler likadana? Nåväl… huruvida det är roligt att köpa klänningar, får jag återkomma till om det nu skulle bli aktuellt!

Hur som helst, en eftermiddag när sjuåringen återigen fått höra samma fråga och återigen svarat så där vuxet diplomatiskt, tar han min hand i ett fast grepp och tittar på mig med sina kloka ögon.

– Mamma, vettu? Jag hoppas att det blir en lillasyster.
– Gör du? Varför det då?
– För att då blir du både farmor och mormor sedan. Och det vore ju rätt coolt.

Finner inga ord för hur mycket jag älskar den här ungen. Och finner inga ord för hur mycket jag förundras över hur han funderar och tänker.

Och finner inga ord för hur välkommen den här lilla bebisen kommer att känna sig.

Kategori: Allmänt, Förälder, Gravid
Dela
Se tidigare »

  • Kategorier